Så är bokcirkeln "Sandviken läser" igång också på radion. I onsdags samlade Marie Björk panelen för att samtala kring de första 118 sidorna av Anna Jörgensdotters roman Bergets döttrar. Så här direkt vill jag säga att du INTE ska lyssna på programmet eller läsa vidare i detta inlägg om du vill läsa de första avsnittet utan att ha fått handlingen avslöjad. För Marie Björk gör en rejäl resumé av det första avsnittet och panelen samtalar om handling och karaktärer (vilket är deras uppgift).
En känsla som delar av panelen har är att detta är en roman med "hög tröskel", dvs det är många karaktärer att hålla reda på direkt i inledningen i romanen, ett kollektivt grepp som är ovanligt. En annan fundering som panelen har är det ålderdomliga språk som Anna Jörgensdotter använder sig av.
Hur känner du som läst detta första avsnitt av Bergets döttrar? Är det en "hög tröskel" att kliva över när man ska ta sig an denna roman? Och tycker du att språket fungerar eller känns det svårt, kanske till och med konstlat?
Det vore väldigt trevligt om du ville dela med av dina tankar här på bloggen.
Nästa program sänds i radion den 9/11 kl 17.00 och då har man läst sidorna 121-227. Du kommer givetvis att kunna lyssna på programmet i efterhand och diskutera vidare här på bloggen.
En känsla som delar av panelen har är att detta är en roman med "hög tröskel", dvs det är många karaktärer att hålla reda på direkt i inledningen i romanen, ett kollektivt grepp som är ovanligt. En annan fundering som panelen har är det ålderdomliga språk som Anna Jörgensdotter använder sig av.
Hur känner du som läst detta första avsnitt av Bergets döttrar? Är det en "hög tröskel" att kliva över när man ska ta sig an denna roman? Och tycker du att språket fungerar eller känns det svårt, kanske till och med konstlat?
Det vore väldigt trevligt om du ville dela med av dina tankar här på bloggen.
Nästa program sänds i radion den 9/11 kl 17.00 och då har man läst sidorna 121-227. Du kommer givetvis att kunna lyssna på programmet i efterhand och diskutera vidare här på bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar