I avsnitt tre av Radiopratarna så fortsatte Marie Björk och panelen sitt mycket intressanta samtal om boken Bergets döttrar. Fokus i samtalet har kommit att blivit kring relationen mellan kvinna och man. Hur kommunikationen dem emellan brister och hur ordlösheten blir till frustration. En frustration som tar sig ångestens olika uttryck.
Jan Sjölund brottades denna gång med texten. Han menar att för honom kom texten att bli kärv att läsa med en “manlig” läsning. Det är som om texten säger åt honom “vara tyst ” och lämna analaysen.
Sjölund finner också vissa, för att inte säga stora, problem med Arvid som han menar bara blir en fiktiv karaktär och inte trovärdig. Under samtalets gång landar dock panelen i att möjligen är den känsla som Jan har resultatet av att det är just Bergets döttrar dvs kvinnorna som ger sin syn på männen och manlighet.
För Aase Berg och Camilla Norin har inte samma trovärdighetsproblem med Arvid, och kanske beror det på att de har lättare att läsa texten just för att de är kvinnor?
Så frågan jag ställer mig denna gång är; tror du att Bergets döttrar blir lättare att förstå och begripa om man är kvinna?
Detta sagt, eftersom de båda kvinnliga medlemmarna i panelen menar att mycket av problematiken man/kvinna går igen i dagens samhälle. Och även om den manlige panelmedlemmen och undertecknad absolut kan se och förstå att det förekommer strukturer i dagens samhälle som gör mannen, medvetet men också omedvetet, till den han är. Så kan vi aldrig “känna” det in i märgen.
Resonera gärna kring denna frågeställning eller annat som rör romanen här på bloggen.
/Niclas
Jan Sjölund brottades denna gång med texten. Han menar att för honom kom texten att bli kärv att läsa med en “manlig” läsning. Det är som om texten säger åt honom “vara tyst ” och lämna analaysen.
Sjölund finner också vissa, för att inte säga stora, problem med Arvid som han menar bara blir en fiktiv karaktär och inte trovärdig. Under samtalets gång landar dock panelen i att möjligen är den känsla som Jan har resultatet av att det är just Bergets döttrar dvs kvinnorna som ger sin syn på männen och manlighet.
För Aase Berg och Camilla Norin har inte samma trovärdighetsproblem med Arvid, och kanske beror det på att de har lättare att läsa texten just för att de är kvinnor?
Så frågan jag ställer mig denna gång är; tror du att Bergets döttrar blir lättare att förstå och begripa om man är kvinna?
Detta sagt, eftersom de båda kvinnliga medlemmarna i panelen menar att mycket av problematiken man/kvinna går igen i dagens samhälle. Och även om den manlige panelmedlemmen och undertecknad absolut kan se och förstå att det förekommer strukturer i dagens samhälle som gör mannen, medvetet men också omedvetet, till den han är. Så kan vi aldrig “känna” det in i märgen.
Resonera gärna kring denna frågeställning eller annat som rör romanen här på bloggen.
/Niclas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar