Sandviken läser

Bokpratarna- del tre

I avsnitt tre av Radiopratarna så fortsatte Marie Björk och panelen sitt mycket intressanta samtal om boken Bergets döttrar. Fokus i samtalet har kommit att blivit kring relationen mellan kvinna och man. Hur kommunikationen dem emellan brister och hur ordlösheten blir till frustration. En frustration som tar sig ångestens olika uttryck.

Jan Sjölund brottades denna gång med texten. Han menar att för honom kom texten att bli kärv att läsa med en “manlig” läsning. Det är som om texten säger åt honom “vara tyst ” och lämna analaysen.

Sjölund finner också vissa, för att inte säga stora, problem med Arvid som han menar bara blir en fiktiv karaktär och inte trovärdig. Under samtalets gång landar dock panelen i att möjligen är den känsla som Jan har resultatet av att det är just Bergets döttrar dvs kvinnorna som ger sin syn på männen och manlighet.

För Aase Berg och Camilla Norin har inte samma trovärdighetsproblem med Arvid, och kanske beror det på att de har lättare att läsa texten just för att de är kvinnor?

Så frågan jag ställer mig denna gång är; tror du att Bergets döttrar blir lättare att förstå och begripa om man är kvinna?

Detta sagt, eftersom de båda kvinnliga medlemmarna i panelen menar att mycket av problematiken man/kvinna går igen i dagens samhälle. Och även om den manlige panelmedlemmen och undertecknad absolut kan se och förstå att det förekommer strukturer i dagens samhälle som gör mannen, medvetet men också omedvetet, till den han är. Så kan vi aldrig “känna” det in i märgen.

Resonera gärna kring denna frågeställning eller annat som rör romanen här på bloggen.

/Niclas

Bokpratarna - del två

I Bokpratarnas andra program behandlades sidorna 121-227. Samtalet kom mycket att handla om kvinnligt och manligt. Panelen resonerade kring synen på föräldraskapet och hur barn, att döma av romanen, inte var efterlängtade. Männen gav “skulden” till kvinnorna och kände sig frihetsberövade trots att det var ( och är ) kvinnorna som bar på barnet fram till födseln och därefter hade stort ansvar för fostran.

Samtalet kretsade också kring hur bilden av mannen framställs i boken. Jan Sjölund hade gjort en lista på de män som förekommer i romanen och kommit fram till att det allra flesta hade ett s.k “svinaktigt” betende.

Hur ser du som läser romanen "Bergets döttrar” på skildringen av kvinnor och män? Tror du ( eller vet, du var kanske med ) att relationerna mellan kvinnor och män såg ut som Anna Jörgensdotter skildrar? Och om så, är det just de samhälleliga strukturerna som skapar förutsättningarna för hur vi beter oss? Och är det dessa strukturer som Anna Jörgensdotter skildrar för oss så att vi ska kunna jämföra med hur det ser ut idag? Panelen sätter just gärna handlingen i romanens 40-tal i jämförelse med dagens samhälle. Vilka skillnader finns? Eller är det så att mycket av relationen man och är kvinna rätt likt, fast det tagit sig andra uttryck?

En annat samtalsämne var karaktären Irma. Irma är feminist och kommunist, en person som vill förändra. Om henne hade panelen olika åsikter. Jan Sjölund har svårt att säga huruvida en person som Irma kan ha funnits i verkliga livet men menar att syftet med Irma är att vara romanens hjälte och den som sprider ljus och upplysning i romanen. Camilla Norin tycker inte att Irma känns trovärdig. Hon har svårt att tro att de kunde finnas sådana frispråkiga kvinnor på 40-talet. Aase Berg är benägen att hålla med i trovärdighetsfrågan, men tänker att det kanske ändå fanns sådana kvinnor men att de strukits i historieskrivningen. Kan det vara så? Att den starka kvinnan alltid funnits i alla tider, men att hennes historia sällan eller aldrig nedtecknats?

Du är varmt välkommen att, utifrån dessa frågeställningar eller dina egna, samtala om boken här på bloggen.

Bokpratarna - del ett

Så är bokcirkeln "Sandviken läser" igång också på radion. I onsdags samlade Marie Björk panelen för att samtala kring de första 118 sidorna av Anna Jörgensdotters roman Bergets döttrar. Så här direkt vill jag säga att du INTE ska lyssna på programmet eller läsa vidare i detta inlägg om du vill läsa de första avsnittet utan att ha fått handlingen avslöjad. För Marie Björk gör en rejäl resumé av det första avsnittet och panelen samtalar om handling och karaktärer (vilket är deras uppgift).
En känsla som delar av panelen har är att detta är en roman med "hög tröskel", dvs det är många karaktärer att hålla reda på direkt i inledningen i romanen, ett kollektivt grepp som är ovanligt. En annan fundering som panelen har är det ålderdomliga språk som Anna Jörgensdotter använder sig av.

Hur känner du som läst detta första avsnitt av Bergets döttrar? Är det en "hög tröskel" att kliva över när man ska ta sig an denna roman? Och tycker du att språket fungerar eller känns det svårt, kanske till och med konstlat?

Det vore väldigt trevligt om du ville dela med av dina tankar här på bloggen.

Nästa program sänds i radion den 9/11 kl 17.00 och då har man läst sidorna 121-227. Du kommer givetvis att kunna lyssna på programmet i efterhand och diskutera vidare här på bloggen.

Anna Jörgensdotter om Bergets döttrar

Nu kan du lyssna på radioprogrammet där Anna Jörgensdotter själv berättar om tillblivelsen av boken Bergets döttrar.

Länk till radioprogrammet

Snart börjar vi diskutera boken

Snart är det dags för den första diskussionen om "Bergets döttrar" i P4!

Den 26 oktober klockan 17.00 samtalar Aase Berg (författare och litteraturkritiker), Camilla Norin (kommunikatör på Gävle teater) och Jan Sjölund (högskolelärare och författare) tillsammans med samtalsledare Marie Björk.

Vid detta diskussionstillfälle kommer bokens första cirka 100 sidor att behandlas. Vill du också vara med och diskutera? Läs det aktuella avsnittet i boken, lyssna på radion och/eller skriv ner dina tankar och åsikter här på bloggen.

Efter radioinslaget den 26 oktober kommer en sammanfattning och några frågeställningar att dyka upp här som utgångspunkt för vidare samtal.